Konsten att av sten - återigen göra sten - har varit känt i 1000-tals år. Många byggnadsverk av betong, från vår tideräknings början står sig ännu i denna dag.

Önskade egenskaper såsom hållfasthet och vattentäthet kan, vid modern betongtillverkning, kontrolleras genom att variera betongens sammansättning. Betong är därmed ett beprövat material som är väl lämpat för va-anläggningar som normalt ska fungera i 100 år.

Fogarna i ett modernt betongrör skall klara täthetskraven under ledningens hela funktionstid. De är därför konstruerade för att kunna följa markens naturliga rörelser. Styvheten hos betongrören gör att det inte uppstår någon okontrollerad deformation av rörtvärsnittet. Detta ger betryggande säkerhet mot läckage och förhindrar rotinträngning.

Betongens hållfasthet gör att produkterna utan extra förstärkningsåtgärder kan läggas under trafikerad yta. Standardrör klarar 8-12 meters fyllnadshöjd vid läggning i järnvägsbank. Största stenstorlek får vara 65-100 mm. Tåligheten hos invändiga ytor är betydelsefull vid tömning och skötsel av avskiljaranläggningar och tankar. Hur är det då med betongens tyngd? Frågor beträffande denna egenskap belyses bäst med följande exempel.

Betong har mycket goda egenskaper att fungera i drift under en lång tid.
Det kan man se genom att många gamla betongledningar är i drift fortfarande i dag.

Dagens betongrör har avsevärt moderniserats i kvalité och borde därför fungera ännu längre som en bra ledning. Nedan följer ett exempel på en äldre ledning i drift. Här kopplas nya ledningar in via en betongbrunn.



Här byggs en betongledning från Torsgatan – Vasagatan 1898 i Stockholm.

Mer än 100 år senare bygger Stockholmvatten ut denna ledning,
som är av god kvalité.



Se att geometrin överensstämmer på vårt Q-max rör.